Jag vet inte längre om jag ska orka hålla allt inom mig. Min mur håller på att rasera, vilket jag upptäckte idag. Jag satt på golvet i duschen i 10 minuter och undrade vart fan livet är påväg. Vill jag dit jag är påväg? In i ett återigen mörker, med ångest och tårar. Jag behöver inte det just nu. Jag vet inte vad det är, men jag är ostabil. Rasar för ingenting, som om min psyke börjar ge upp. Men vad har jag och klaga på egentligen. Min ryggsäck, är minimal om man jämför med andra. Min ryggsäck bara hänger där, med en och annan sten i sig. Medans andra bär på kinesiska muren, om jag nu ska försöka uppnå någon slags jämförelse kring dessa ryggsäckar.

Jag har även tankar om att faktiskt lyckas bli något. Jag vill bli något man uppmärksammar, och nej, jag är ingen attention whore som tänkte flasha min kropp. Då jag faktiskt hatar den över allt annat, jag hatar allt med mig. Mitt utseende, hur jag pratar, min personlighet. Jag vill vara någon annan, som inte är jag. Men det är ju inte direkt lätt att uppnå, då jag är född såhär, född med mina gener, född med mina brister, född med min etik och moral. Jag säger inte att jag hatar mina föräldrar. Men ibland skulle det vara lättare om jag inte var född. Vet inte varför, men just nu är det så. 

Men återigen om att lyckas, lyckas bli något som folk ser, uppskattar. Jag vet inte vad det kommer vara. Jag vet inte hur långt det kommer ta att nå det målet. Men jag ska försöka, även om det så är att jag blir uppmärksammad bland blogg-världen där allt existerar kring smink, märkeskläder och silikonbröst. Det där ytliga, som jag inte har. Kanske jag kan uppmärksammas över att bara få skriva av mig, en klok rad eller två. Kanske jag kan få uppmärksammas över hur bra jag är i mitt spelande. Även om det är ett mål långt ifrån, som somtliga tycker nog är rätt patetiskt. Men det ni inte förstår, är att man kan tjäna pengar på att vara duktig. Och inte utifrån det kvinnliga perspektivet där vi sitter iklädda pushup-bh och våran mest v-ringade topp framför kameran där vi live streamar. Utan för jag faktiskt kan. Jag vill inte bli dömd som tjej. Jag vill bli dömd som individ. 

Det känns som allt på något sätt flyter samman och bara ser klumpigt skrivet ut. Men jag kan inte råför att min blogg bara består av text (Emellanåt iallafall). För detta är trots allt jag, den nakna sanningen. Gömd bakom en skärm eller två. 

XOXO Gossip girl

[Huehe, skoja. Over and out. Cya.]

Bakom skärmarna sitter en störtförkyld_chey som inte varit på jobbet alls denna vecka. Dumma förkylning eller vad det är. Irriterande är det iallafall, snoret rinner, nysningar åt vänster och höger, hostar och huvudvärk toppat med febertoppar. Kan jag inte få må lite bättre, snälla? Känns rätt dåligt att inte jobba, för på ett sätt är det skönt att ha en vardag. För det är rätt lamt att vara hemma hela tiden, fast när man jobbar vill man ju vara hemma. Svårt och förklara det där faktiskt.

Igår kom mitt paket med nya kläder, dom var fina. Förutom att jag räknat fel på min storlek. Eller snarare, kläderna lurar mig. Vissa kläder kan jag ha 36 i, och andra inte. Så i mina chinos jag beställde tog jag 36 då mina tidigare chinos i samma storlek suttit bra. Men nejdå, inte dom här. Får se, dom kanske blir bra, det är ju stretch i trots allt. Annars får jag banta och gå ner i vikt så dom ser bra ut. :3

Igår i min spelvärld jag allt åt fanders. Vi behövde pugga folk, vilket suger anus. Vi hade en mage som dogade för ingenting, påminner mig om vår föredetta kollega Ophei. Även om jag inte får nämna namn, tror dock att chansen är minimal att han hittar in på just min blogg. Vi clearade ToES iallafall och gick in i Mogu'Shuan Vaults HC, tog ner 4/6 bossar. Kändes som motivationen inte riktigt var där. Sen att alltid ha en ny part i vårt lag påverkar oss helt klart. Man märker liksom det på andan i rummet. Även om alla sitter vid varsin skärm. I varsin värld av Sverige. Svenska; Igår i min spelvärld gick allt åt fanders. Vi behövde ringa Vikariepolen, vilket sög anus. Vi hade en vikarie som skrev fel på varje papper han fick, han påminnde mig om vår föredetta kollega Ophei som inte kunde koppla sladdar i eluttaget rätt. Borde inte nämna namn, men chansen att han hittar hit är minimal. Vi kom igenom ena aktiefoldern iallafall och har en halv aktiefold kvar att göra. Just dom här aktiefolderna är svårare, för dom är skriva på kinesiska, så det krävs fullt fokus av samtliga. Men man märker att kinesiska påverkar oss som team, vi lixom känner omotivationen till att rätta aktiefoldern i luften. Även om vi sitter i varsin del av Sverige bakom våra skärmar, och använder Google Translate. Ni förstår ju själva hur det slutar då. P-A-N-N-K-A-K-A.

                                                     Dagens låt; Let her go - Passenger ♥

Det var inte lite kallt imorse, jag tappade halvt som halvt känseln i mina ben. Det var inte okej, förfasiken -18 som högst. Burr! Jag har egentligen inte så mycket och säga...

Det enda awesome idag, är att jag tar oskulden på min Fanta Jordgubb som jag hittade i mitt rum när jag städade. Den är rätt avslagen, då den är tre år gammal men vafasiken, god var den. OMNOM.

Bildbomd pga brist av skrivlighet. (Är skrivlighet äns ett ord?)

Jag har något sorligt att berätta, det är så att en nära vän till mig har gått bort nyligen. Han kämpade på så fint i slutet, men idag, 22.58 somnade min externa hårddisk in helt. Han var en fin vän, som stöttat mig med extra uttrymme när jag behövt. Fått mig på andra tankar med musik och film. En sann vän. Jag kommer alltid älska dig Lokal Disk (G:), det vet du. ♥

Annars har inget viktigt hänt i livet. Jag har varit på sjukhuset och återigen fått höra att jag är frisk. Cake på det, jag bjuder. Jag orkar inte bry mig längre, jag får leva med de problem jag har helt enkelt. Fast jag gillar att man får allergiska reaktioner utan medicinen jag ska ta för magsår/sura uppstötningar. Fick panik där ett tag när huden typ, brann och sved. Har det dock under kontroll. 

Mitt liv i Kazzak går fina fisken. Vi kämpar på och raidar, vi har dock inte kommit mega långt ännu. Fortfarande står vi fastfrysna på Mogu'Shuan HC, The Spirit Kings, eller vad den nu heter. Jag har faktiskt ingen koll, det låter jag min andra chef sköta. Idag gjorde jag min första riktiga avskedning av en föredetta kollega kan man väl säga. Mindre okul, då jag faktiskt inte gillar att såra folk. Och delvis är problemet hos oss, då vi inte varit raka mot vår föredetta lagkamrat. Men sådant som händer I guess. Har en ny fin dagger dock, me like. Svenska: Mitt liv i Kazzak går fina fisken, vi kämpar på och arkiverar massa papper, vi har dock långt kvar, då våran pappersrivarmaskin har gått sönder. Och snubben som lagade den förut, han sög. Så jag fick avskeda honom med omedelbart skede. Dock kunde vi varit ärligare tidigare jäntemot föredetta kollegan då vi kunde gett våra synpunkter på hans sätt att sätta sladdar i eluttaget. Men sådant som händer. Vi söker nytt folk. Idag fick jag en ny fin penna. Jag gillar den.


Tadaaah. 

Nu ska jag chocka omvärlden med att skriva ett inlägg såhär tätt intill det förra. Frågan är vad som hänt? Måste blivit alldeles knäpp under dagen på jobbet, skyller på värmen. Det var kokvarmt på avdelningen idag så man vart alldeles mojsig i huvudet. Det märktes dock att det var ett tag sen barnen var på förskolan, vilken ljudnivå! Jag hade helt glömt bort att barnen faktiskt lät så mycket som dom gjorde. Vet inte om det är jag som börjar bli gammal eller om det faktiskt är sanningen. 

Egentligen händer inte så mycket i mitt liv just nu. Jag står rätt stilla, liksom fastfrusen i marken på något vis. Jag jobbar bara till 1 februari och är arbetslös sen. Vet inte om jag ska prioritera att ta körkort eller om jag ska börja söka fler jobb. Men först, känns det som att jag skulle behöva träffa en vettig läkare, för jag håller snart inte längre. Silvertejpen börjar lixom släppa efter allt mer som allt förvärras. 

Och jag har egentligen inte rätt att tala om min "sjukbild" för det finns ingen, jag är friskare än andra. Men fortfarande sjuk, men inte tillräckligt sjuk för att bli förstådd. Att var och varannan vecka leva med en mage, så man ser höggravid ut, som ger ut sådan smärta att man blir helt dåsig i huvudet och inte kan röra sig. Att leva med att vara konstant trött, kunna somna direkt från jobbet och tyvärr under jobbet. Att aldrigt riktigt känt hunger snart i tre år. Att inte ha någon energi och vara såpass beroende av en viss halt av socker för att kunna överleva utan att totalt tappa fattningen. Ska till läkaren på fredag och se, men dom lär inte göra så mycket. Bara säga som vanligt, "Allt är okej, vi hittar inga fel." Och då får jag acceptera det helt enkelt, men att hitta nya underliga likande fräkemärken på sin arm som aldrig varit där förut gör en fundersam. Jag kanske bara är hypokondriker, inbillningssjuk och bara knäpp. Men vi får se. 

Idag är det otursdagen, för vi skulle raidat Mogu'shuan Vaults HC på Elegon och ge den några försök. Men det verkar inte bli av, då somliga har kurs och problem med internet. Vilket suger. Vi är iallafall top realm 60 på min server Kazzak! Svenska: Vi skulle ju ha haft affärsmöte idag i Mogu'shan och mött storbossen Elegon som är löneansvarig, men det verkar inte bli av riktigt. Då han hade problem med snön och SL för dom hade kapat internetledningarna så vi kommer inte åt kontrakten. Men vi är iallafall top 60 i vårat land, Kazzak! Och nej, Kazzak är inget land här i Sverige ifall du skulle undra.

Tokigheter har skett mer än vanligt just nu. Jag är lycklig_chey2000 nu när jag har två fina 24" skärmar ståendes på skrivbordet. Problematik dock när jag skulle få dom och fungera. HUEHUE. Fick hela min guild att skratta åt mig. :3 Svenska: Hela företaget skrattade åt mig i detta misslyckande. Nåväl, dags att skämas offentligt också. 

Det var en gång en liten tjej vid namn Jessica som hade införskaffat sig två skärmar till sin dator. Det tog ett tag för henne att koppla ihop dom. Sen när hon väl skulle starta dom, startade ena skärmen utmärkt. Den andra krångla. Sen kom hon på den smarta ideén att SÄTTA PÅ den andra skärmen också, och voila, två skärmar fungerade. Efter det problemet uppstod nästa, ljudet försvann på något magiskt sätt. Hon lyckades tillochmed avinstallera sitt nätverkskort så hon fick leda reda på sin skiva med uppdateringar. Efter mycket skrikandes, svärandes och smärta i kroppenn kom min vän Fiskit på att fråga mig om jag ens hade höjt volymen på min ljudenhet. Och nej, det hade jag inte, för ut högtalarna som inte fungerade, kom  musik. Jessica ställde sig och dansa av lycka och sedan försvann hon in i världen bland gnome och troll. 

The End.

Vad mer har skett, jo jag har lekt målare och renoverat i vår föredetta snickarverkstad som ska bli en sådan där häftig gå-in-garderob. Eller gå-ut-garderob om man känner för det. HEUHEU nej, elakt skämt. Fy! :( Men allt gick iallafall finfint, träningsvärk i armar och andra kroppsdelar, men det var det värt.

Denna vecka vart jag även exalted med två factions i World of Warcraft. AWESOME! :D Dessutom vill jag visa min fräsiga bild som Fiskit gjort till min Twitch sida. Svenska: Twitch är ett community där man som gamer (annars kallad spelare) filmar sin skärm och vad man gör i hopp om att bli miljonär, eller bara känd.) 

Dagen till ära så kan jag inviga det nya året med ett blogginlägg. Tro det eller ej, men jag är i livet. Bara att jag prioriterar lite knasigt här o där. Men vad gör det, får ju inga hatiska brev när jag inte uppdaterar. HUEHUE. Tyvärr ska jag meddela 

Och nu fick jag hjärnsläpp. Så jag återkommer. Senare.